Pic by Jessi

Passade på att ta lite familjekort i veckan. Vi har så få kort där vi alla är med samtidigt. Jag har turen att känna Jessi. En skicklig fotograf. Hon arbetar även som lärare på Haven.

Tänkte visa er några av de bilder hon har tagit.

Klicka på Jessi länken högre upp om ni vill ha en fantastisk fotograf till ett speciellt tillfälle. Ja, förutsatt att ni bor i Phuket då :)

Soligt

Hade en ganska tuff natt. Inte för grubblande utan bara allmänt att jag inte kunde sova. Även om jag hade Razmus i sängen och gosade med. Vred och vände mig säkert 1000 gånger. Fick stans skallebank och framåt morgonkvisten kunde jag somna.

Tanken var att jag skulle följa med ungarna till skolan och påskpyssla på morgonen, men jag orkade helt enkelt inte. Lite fördel måste jag ju få ha när jag är ledig :)

Fick just ett sms av Bella. Hon ville att jag skulle komma ner till beachen så jag tänkte jag gör det innan jag går till skolan och vattenkrigar. Det är jättefint väder idag så lite beachtime kommer göra mig gott.
Dessutom gillar jag att köra moppe i solsken.

Jag är på bättre humör idag, hoppas innerligt att det håller i sig.
Vill tacka alla fantastiska människor som försökt muntra upp mig via olika medier. Det var värmade och det betyder mycket.

Önskar alla en bra dag och en GLAD PÅSK!!!

Gräsänka....

I morse så åkte Jocke tillbaka till Sverige. 2 anledningar till detta. Han var efterfrågad på sitt arbete och eftersom jag inte har kvar mitt jobb som planerat så behöver vi få in pengar.

Barnen och jag åkte med honom till flygplatsen tidigt i morse. Det började regna när vi var i Surin och öste sen ner resten av vägen. Det var tyst i bilen nästan hela resan. Väldigt jobbigt.

Det kramades och vi tyckte att vi var väl förberedda på detta. Även barnen. Men sanningen är att jag var inte ett dugg beredd. Barnen är helt ok. Det är som vanligt med dem. Jag har ju alltid varit deras stadiga, stabila klippa och jag är ju fortfarande med dem. Så de verkar ta det med ro.

Jag å andra sidan blev betydligt mer påverkad än jag trott. Det var fruktansvärt jobbigt att åka därifrån.
Jag kände hur ångesten kröp på. Har haft ångest 2 gånger i mitt liv. Ni som har haft riktig ångest vet vad jag pratar om. Och det var borderline idag. Jag fick kämpa mentalt för att hålla ihop mig tills barnen kom iväg till skolan. Tur att man är stark som en oxe i huvudet. :)

Åkte och lämnade tillbaka bilen och sen raka vägen hem och in i sängen. Låg sen i sängen i ett par timmar och bokstavligen våndades med mina tankar.

Detta var inte med i mina planer när vi bestämde oss för att flytta hit. Vi båda vill ju bo här, men det har varit en karusell. Många saker som vi båda lärt oss under resans gång. Att flytta till ett nytt land och ny kultur kommer alltid innebära med och motgångar. Hur man sen hanterar dem är ju högst individuellt.
Men min dröm ser inte ut att bli som jag tänkt mig. Eller det ÄR inte som jag tänkt mig.

Jag har lärt känna många, mestadels underbara, människor under min tid här. Några har åkt hem till sina respektive land och några har visat sig vara helt andra personer än jag trott. Vilket såklart har varit till stor besvikelse. Men så är det vart man än kommer, även i Sverige.

Hade det inte varit för Maria, en förälder på skolan och mamma till Luqas vän Jonathan, så hade jag säkerligen legat och deppat i sängen fortfarande.

Vi åkte och tränade. Och pratade. Det var så jävla skönt, rent ut sagt, att ha någon som såg igenom mig och förstod mig. Ryckte med mig och spred positiv energi till mig.
Att få en hjärlig kram var väldigt upplyftande. Verkligen!
Det brukar annars vara jag som gör sånt för alla andra, men nu fick jag känna på hur det kändes att stå som mottagare.

Vi åkte även till marknaden och strosade en stund. Fick mig att tänka på annat.
Hon gav lite goda råd, då hennes man också är i Sverige och jobbar. Hon förstod mig. Att detta var oplanerat, till skillnad från dem, och allt med jobbet. Det är för mycket på en gång. Det snurrar i huvudet på mig. Alla tankar och känslor.

Jag ville egentligen bara säga TACK MARIA! Jag är glad över att hittat en fin vän som du.


Nu återstår kvällen. Jag är van vid att ofta vara ensam på kvällarna, så det är väl inte så att det är hela världen. How ever så blir jag lämnad åt tankarna igen. Jag är rätt bra på att slå bort negativa tankar men just nu så är bägaren rätt full.

Men om man ska vara positiv nu då istället så har jag ju mina favvis killar här i ett land som jag älskar. Jag har några goda vänner kvar i landet likaså en påse ostbågar. Så den ska jag avnjuta medans jag tittar på ett avsnitt av DH. Sen lägga mig med mina gosingar och lukta på dem.
Bara det gör ju mig lite varmare i hjärtat. Mina barn är mitt allt i livet.

Köttbullar

Har idag varit på favvis mataffären i Central Festival i Phuket Town. Väldigt trevlig mataffär måste jag säga.

Hyrde en liten söt bil för 1200 baht (högsäsongs pris) och puttrade iväg imorse. Var alldeles lagom med bilar ute.

Fick köpt nötfärsen och därför blir det köttbullar med stuvade mackisar idag. Så synd att jag inte kan äta dem bara. Luktar ju så himla gott. Jag äter avocado macka med grönsaker och möjligen smakar jag på pastan.

Skönt att ha kylen full igen. Ett åbäke att ta sig runt på moppe. Alla affärer har ju inte heller allt som man önskar. Så ibland tar det ett tag när man måste puttra runt mellan olika.

Nåväl, nu ska här spisas gott och om möjligen tid finnes hinns även en bio med i afton.

Saving face

Måste ge lite reklam till en dokumentär som lyfter fram kvinnorna som blir attackerade med syra.

Detta händer överallt, men framförallt i Pakistan. Där händer det dagligen. Det är äkta makar som tröttnat på sina fruar, män som har blivit avvisade av kvinnor, släktingar som på någotvis tycker att kvinnan vanärat dem.

Ofta händer det när kvinnorna sover. Det kastar syra på deras ansikten, vilket lämnar dem blinda och vanställda.

Detta är heeelt vansinnigt och man borde belysa detta problem mycket mer än man gör.

Facebooka om denna dokumentär, blogga om den och om problemet.
Make a difference!!!

Är du inte glad att du inte är född i Pakistan??

Bakis

Herregud!

Igår blev det ett litet fylleslag. Vi gick till SC som bestämt för att Jocke skulle vara med på biljardtävlingen en sista gång innan han åker. Jag satt och pratade med Jody och hennes pappa.
Fick dessutom finbesök. Lille Jack kom. Han var så liten så liten. Snuttis. Jag höll honom och det var så mysigt. Älskar babys.

Back to biljarden. Jocke kom på 2.a plats. Förlorade mot Sam. Eller Yoda som han tydligen också refereras som. :)
Det var jätteroligt att han fick ett bra avslut. 2.a placering är icke att förringa.

Satt och pratade en del med Rose om hennes liv och vad hon vill göra. Att jobba som hon gör nu är inte det mest optimala. Hon verkar ha huvudet på skaft och det är ju en bra början. Pratade om operationer och hennes rädsla för att fullt operera sig. Hon tror att hon inte kan gå om de opererar om henne. Vilket hon såklart kommer att kunna. Så många som har genomgått den typen av operation här och går alldeles utmärkt.
Men man måste ju vara 100% säker eftersom det är permanent.

Det blev en del vin och en tequila. Damn you Jody!!

Träffade ett glatt gäng från Australien som "mellanlandade" här över natten. De jobbar på ett flygbolag och hade inte en flygning förrens inatt. Trevliga och roliga människor....

Vi alla drog till Raiders där det var gott om folk. Rose och Ning slöt upp efter det stängde SC.
(2 goa tjejer som jobbar på SC) Sen dansade vi och dansade och dansade.

Det blev rom och cola resten av den kvällen...eller natten....eller morgonen. Hur man nu väljer att se det.

Träffade även på en gammal elev. Vilket kändes kymigt i allra högsta grad. Hur förhåller man sig?

Så idag har vi tagit det lugnt. Väääldigt lugnt. Gick till sunwing för att rasta barnen i deras pool. Käkade även lunch där.

Sen har vi chillat hemma med Mission impossible 4. Mycket bra film!

Det blir tidig läggning idag för oss alla. GÄSP!!