Razmus 7 år

Igår fyllde min Razmus Nalle heeela 7 år. I can not even belive att det är så längesedan. Damn I´m getting old!!

Vi började morgonen ( eller jag hade ju varit vaken most of the night med hostan ändå) med att sjunga för Raz. Och han fick sin present. Ett kassaskåp. Japp, det var precis vad han önskade sig. Och glad blev han.

Sen traskade de till skolan tillsammans med Jocke. Jag låg hemma och snörvlade. Tyckte liiiite synd om mig själv så det blev en film tillsammans med grannen på morgonen. Tack för det!

På eftermiddagen så bakade vi morots muffins. Med glasyr. Som vi tog med oss bort till vår andra granne vars son fyllde 1 år med. Grattis Charlie-boy. Din gosing!!

Sen hade hans mormor skickat med lite pengar till honom som han fick efter skolan. Han blev givetvis glad för det med...

Där hade de bakat kladdkaka (som, I gotta say...inte vart så kladdig) hihihi och tårta med jordgubbar, chokladbollar och jordgubbar.

Bjöd in Xian, Man och Noi och deras barnbarn Web. De gillade faktiskt nästan allt.

Thai och Svenskar har lixom inte riktigt samma smak när det gäller godis och bakverk.

Det var jätte trevligt att fika med alla grannar (tysken icke medräknat)

Mai Sabai....

Jag har tagit min första sjukdag idag. Fy fasen vad jag har hostat i natt. Knappt sovit en blund. Och svettats av och till. Så idag stannade jag hemma. Skickade Jocke för att handla mediciner åt mig. Framåt eftermiddagen blev jag så himla rastlös, fast jag var slut som människa. Så jag hängde med grannen att köpa mat. Razmus fyller 7 år imorgon så det behövdes ju såklart köpas saker till detta. Tack, snälla att jag fick följa med. Vet att jag inte var den roligaste.......

Tog nån brus tablett som gjorde underverk. Så nu hostar jag mindre och svettas mindre med. Hoppas detta är på väg bort nu. Ogillar i allra högsta grad att vara sjuk.

Tänker på jobbet och får såklart dålig samvete för det. Men jag vill ju inte smitta ner alla andra. Dumma Jocke och hans Malaysia baskilusker.

Blev ombedd att stanna hemma imorgon med.
Tack, Maria för din omtanke!

Så sen SKA jag vara fit for fight igen.

*Hihihihihi*

Dizney

Idag är det 3 år sedan vi fick avliva Dizney. Något av det tuffaste beslut jag gjort någonsin. Det var psykisk tortyr att ta beslutet, men han var såpass dålig att det var det ända rätta för honom. Dessutom var han 14 år. Rätt bra ålder på en labbe.

Så idag har vi tänt en rislykta till hans ära här inne på compoundet. Alla barn var med och Piii Xian, Pii Man var med. Vi sjung den thailändska nationalsången. Jaaa...den kan jag nu. Sen även den svenska.

Min hosta är för jävlig och jag svettas konstant. Funderar på att vara hemma imorgon om detta inte ger sig. Stör ju mest alla med mitt hostande och ser förmodligen ut som en potta skit. Hoppas jag får sova inatt...

Dizney med bästisen Kräkas...ehh...jag menar Nikita

Khao Lak

Idag sken solen. Det var underbart. Jag har ont i bröstet och magen men skit i det. Det regnar inte!!

Fick tillfället att få låna grannens monster truck idag. Tackar!!

Tog med oss hans son och styrde kosan mot Khao Lak. Det tar dryga 1,5 timma att köra dit. Får ju passa på när man har bil :)

Vi käkade lunch i Nang thong först. Lunchen passade inte alla men så är det. Sen åkte vi vidare till Bang Niang och hälsade på min vän Elle. Gissa om hon såg förvånad ut när hon såg mig. Superglad men förvånad.

Satt och snattrade med henne en liten stund innan vi begav oss till militär båten. Angelo hade aldrig sett den innan så jag kände mig manad av att visa den och berätta hur den kom dit. För första gången så blev vi tillsagda att det skulle kosta pengar att fota. No way in hell!! Försök att ta betalt av mig då.....

Sen åkte vi ner till stranden och badade lite. Stranden såg riktigt förjävlig ut, mot vad den brukar. Är det låg säsong så är det....och regn period dessutom. Men jag älskar att vara här så i don´t care.

Kände smärta i bröstet hela dagen och sen började jag hosta. Tänkte lite havsluft skulle göra gott för både kropp och själ. Rensa huvudet lite.

Jag satt på stranden och njöt. Ni vet... riktigt njöt.

På em packade vi ihop oss när vi såg regn molnen i bergen. Åkte och köpte dricka och glass. Satte oss och fikade och pratade med en Schweizisk man med urskabbiga tänder. Cigg och godis tänder som aldrig skådat en tandborste i sitt liv, typ.

Jag har sannerligen tand fobi. Finns det nått värre än nasty teeth??

Stannade till vid utsikts platsen och visade Angelo hur långt vattnet hade dragit sig ut när Tsunamin kom 2004.

Var hemma lagom till middags tid. Jag har fått köpa lite medicin för bröstet, och jag hoppas innerligen att jag känner mig bättre tills imorgon.